Andreas Carlgren: "Klimatavtal står och faller med USA"

Det är bara ett par veckor kvar till det stora klimatmötet i Köpenhamn där världens länder samlas. Ett stort ansvar vilar på USA. ”En Köpenhamnsöverenskommelse kan stå och falla med att USA verkligen har ett bud på bordet”, säger miljöminister Andreas Carlgren i en intervju med tidningen.

Det sista förberedelsemötet inför klimattoppmötet i Köpenhamn avslutades för några dagar sedan. Nu återstår bara några informella ministerträffar under de kommande veckorna innan Köpenhamnsmötet inleds den 7 december. Under det två veckor långa klimatmötet i Köpenhamn ska världens länder komma överens om bindande åtaganden för att minska utsläppen av koldioxid och begränsa klimatförändringarna. Inför mötet har vi intervjuat miljöminister Andreas Carlgren.

Vilka förväntningar ska vi ha på Köpenhamnsmötet?

— Höga. Jag tycker att man ska förvänta sig att världens ledare efter alla år av klimatkunskap också löser de viktiga frågorna för klimatet. Om det sedan återstår att lösa utformningarna av rena lagparagrafer kan det komma senare. Men alla huvudfrågor måste ha blivit lösta i Köpenhamn.

Vad menar du med huvudfrågor?

— Alla i-länder ska ha gjort åtaganden för hela sina länders utsläpp. Alla u-länder med snabbt växande ekonomier som nu har stora utsläpp ska också göra åtaganden om åtgärder. Och vi behöver siffror på bordet för finansieringen, särskilt under de allra närmaste åren. Vi behöver vidare ha åstadkommit en mycket kraftig satsning på att stoppa skövlingen av regnskogen och påbörja återskogningen. Det behöver sättas i gång de allra närmaste åren. Rivstarten när det gäller skogen är en förutsättning för att klara tvågradersmålet.

Hur mycket pengar krävs för finansieringen?

— Vi pratar på kort sikt mellan fem och sju miljarder euro, det betyder mellan femtio och sjuttio miljarder svenska kronor om året 2010, 2011 och 2012. Från och med 2020 har vi räknat med att det behövs satsningar i u-länderna på omkring tusen miljarder svenska kronor varje år. Poängen är att det här är pengar som lotsar andra med sig. Om staterna satsar kreditgarantier för att få fram ännu mer privata investeringar kan varje satsad statlig krona ge väldigt mycket mer privata pengar som följer med. De här tusen miljarder kronorna om året är en grundplåt som i sin tur kan alstra mer pengar genom att man satsar dem på saker som också drar till sig andra investeringar.

Är allt utom ett bindande avtal ett misslyckande?

— Formen kommer inte att vara det viktigaste utan det är innehållet som kommer att vara helt avgörande. Om det inte finns en helhet där länderna gör utsläppsåtaganden, då är det ett misslyckande. Vi räknar i dag med att alla i-länderna sånär som på något kommer att lägga åtaganden på bordet. Men de behöver vara tillräckligt ambitiösa. Buden behöver fortfarande höjas. Det är det ena kravet. Det andra är att USA måste lägga en siffra som de åtar sig. Jag går så långt att jag tror att en Köpenhamnsöverenskommelse kan stå och falla med att USA verkligen har ett bud på bordet.

Hur ska ni hantera dragkampen mellan de rika länderna och u-länderna?

— Genom att steg för steg göra det här till ett verkligt partnerskap mellan i-länder och u-länder. Alla måste ju erkänna att u-länderna har rätt att lyfta sig ur fattigdom. Frågan är om man ska lyfta sig med en massa förbrukning av fossil energi, som i-länderna gjort. Eller genom att på en gång slå in på en helt annan väg där det är klimatvänlig energi som är grunden för att göra det stora lyftet upp ur fattigdomen. Det kommer att kräva att vi sprider den absolut bästa teknik som finns men också att vi får fram ny teknik. Det kommer att kräva stora investeringar i nya energianläggningar och satsningar på att rena den kol som redan finns. Det behövs också stora investeringar för att skydda de mest utsatta och fattigaste mot de klimatkonsekvenser som inte går att undvika. Man kan se det som ett mycket stort partnerskap för att åstadkomma en grön utveckling, som en stor Marschallplan.

Är målet att halvera de globala utsläppen till 2050?

— Ja, minst. Jag talar hela tiden om en överenskommelse som är bindande och där man gör åtaganden från hela sitt lands utsläpp från i-ländernas sida. U-länder med snabbt växande ekonomier ska också binda sig för att göra genomföra ett antal åtgärder. Men jag tror inte att vi kommer att ha det färdiga, legala avtalet med alla sina paragrafer och all sin teknik på plats i Köpenhamn. Men många missförstår det och tror att vi skjuter på det. Men vi ska ha allt innehåll på plats i Köpenhamn. Sedan behöver vi göra översättningen till laglig text i nästa steg. Det är vad jag vill och vad jag räknar med – annars är det för lite. Det viktiga är att lösa innehållet och det kommer vi att kunna göra i Köpenhamn om vi har rätt politisk vilja och det måste vi ha.

Hur går förhandlingarna till? Det måste vara en komplicerad process med drygt 190 länder?

— Förhandlingarna sker på helt olika nivåer. Det kommer att bildas rader av undergrupper för förhandlingar om olika tekniskt komplicerade frågor. Sverige åker dit med en delegation på nästan 150 personer. Många länder kommer med stora delegationer av experter och förhandlare som tar fram de olika texterna. På den politiska nivån är det miljöministrarna och klimatministrarna som kommer att göra huvudjobbet. Jag har varje vecka resor och videomöten med olika ministerkollegor. Vi har också varit en mindre grupp på 17-40 ministrar som träffats under året. När vi kommer till Köpenhamn kommer vi att ha rader av enskilda diskussioner. När stats- och regeringscheferna kommer till Köpenhamn ska alla huvuddelar av en överenskommelse finnas på plats. Sedan är tanken att statscheferna ska tillföra siffror för ländernas utsläppsåtaganden och finansiering.

Alla demonstrationer och manifestationer som planeras – kommer de att påverka mötets resultat?

— Jag tror att det är jätteviktigt att människorna i världen visar att de nu verkligen kräver att det här ska slutföras i Köpenhamn. Trycket, inte minst på USA, spelar väldigt stor roll. Så svaret är ja det spelar roll och det är särskilt viktigt på många håll i världen där medvetenheten är låg.

En fråga lite vid sidan om klimatmötet: varför har Sverige genom Vattenfall så stort intresse i kolkraftverk?

— Vattenfalls uppgift är att göra utsläppen mindre. Kolet finns och utsläppen från det ska bli mindre, men huvuduppgiften är att bygga ut förnybar energi och det gör Vattenfall. Vattenfall har hittills stått för de största vindkraftsinvesteringarna i Sverige och satsar också på vågkraft.

Under finanskriser uppmanas vi att hålla hjulen snurrande och konsumera. När kommer ansvaret för miljön i första hand i stället för konsumtionen?

— Ansvaret för miljön måste redan komma i första hand. Men svaret kommer inte att vara: ingen konsumtion eller mindre konsumtion. Utan annan konsumtion och miljövänlig konsumtion. Det behövs större förändringar än vad många föreställer sig i dag, men vi kommer att fortsätta producera. Men det handlar om tjänster och miljövänliga varor som inte produceras av fossil energi eller fossila och miljöfarliga material. Vi kommer inte att resa mindre utan att resa mer. Men det måste bli miljövänliga resor och då måste vi ha andra bränslen i flygtrafiken och bilar som går på grön el.

Vilka länder kommer att vara pådrivande i Köpenhamn?

— EU. EU är i oslagen ledning. Men viktigt är också att Australien och den nya japanska regeringen har mycket mer ambitiösa mål än tidigare. Även om vi är otåliga och tycker att USA borde göra mer innebär ändå president Obama en total omsvängning jämfört med vad USA tidigare har stått för. Jag ser också länder som Kina och Indien som verkligen miljösatsar i dag. Men jag tror att EU tillsammans med ett antal sårbara ö-länder som Barbados, Grenada och Maldiverna, där hela kulturer kan utplånas, och länder som Bangladesh, som kan råka ut för stora översvämningar på grund av klimatförändringarna, bildar en spjutspets i det här.

Tror du att det blir ett avtal som är bra?

— Det måste bli det. Det handlar inte om att jag är optimist eller pessimist. Utan om att jag har en politisk vilja och att vi alla måste ha politisk vilja för att lösa det här.

Nicklas Nordström nicklas.nordstrom@hd.se042-489 91 41